Det är så ljuvligt ute.Jag är så tacksam att jag bara kan få vara. Vara ute i naturen och njuta. Solen skiner. Jag ligger i min säng. Det är fortfarande tidigt på morgonen. Jag hör fåglarna i full aktion på utsidan. I går var det lika skönt. Jag var ute en stor sväng och promenerade. Jag var i min favorit "skog". En litenskog som går upp mit kyrkan där mon pappa ligger begravd. Det är så skönt den få möjligheten att vara ute, andas frisk luft. Höra fåglarnas symfonier. Njuta av skogens underbara färger. Känna dofter. Skapa energier.

Någon hade ritat på träden, och skrivit könsord. Det får mig att reflektera. Reflektera över uir långt mänskligeheten har kommit från naturen.Jag blir lite vemodig. Dels ledsen över att man klottrar på träden, men även att man inte förstår bättre. I min värld är allt levande viktigt. Vi behöver varandra och måste därför respektera varandra för dem vi är. Vi måste ta hand om varandra. Vi måste hjälpa varandra. Vi är alla värdefulla.