Ute är det kallt och snön ligger stilla. Det är vitt överallt. På träden, på marken, ja vart man än ser är det vitt. Jag är glad att jag har tak över huvudet. Att jag har en varm bostad där jag kan krypa upp i min soffa och bara knäppa på TV, ta fram datorn eller en bok. Jag har stor frihet att göra det som faller mig in. Vill jag så kan jag sätta på mig värmande kläder och gå ut i den friska luften. Jag kan välja att vara kvar inomhus, vrida på vattenkranen, koka lite te. Jag har tillgång till det mesta jag behöver. Jag är tacksam och känner mig ödmjuk. Jag känner mig prioriterad blir rörd att just jag ska vara lyckligt lottad. Ändå känner man sig inte alltid glad och nöjd. Ändå känner man ibland att man inte är värd. Att man är värdelös. En klump i magen. Otillräcklighet. Meningslöshet. Ibland är det bara så. Det får vara så ibland. Det kommer andra dagar också, då man bara kan njuta. Njuta utan ångest och klump i magen. Jag är tacksam att jag vet att så är det. Jag har tillit till att det vänder.Jag tar mig en kopp te och laddar om min hjärna igen. Laddar med tacksamhet och glädje att just jag är jag.